Tisdag

Sitter just nu och funderar på en massa som bara snurrar i mitt huvud.
Jag har kommit på att det är minst en sak varje månad som gör så att jag går med
magont tills den dagen är kommen då det är något. Sen kommer en ny sak och så forsätter
det så. Varför? Jag kan inte minnas sist då jag var "fri" från oron.
Mycket konstigt det där.
Just nu är det mer eller mindre kaos i mitt huvud. Det har vart för mycket den senaste hm månaden/månaderna?
Just nu är det den ekonomiska biten som tar störst plats. Därefter mig själv.
Jag skulle helst av allt vilja börja jobba IDAG men ändå inte för vem ska ta hand om
Kevin? Jo det finns ingen som kan det så där tar det stopp ganska fort.
Jag har funderat massor på helg jobb men det tjänar jag inget till nästan om det inte är super lön.

Jag har äntligen hittat en större lägenhet visserligen en 3a men på 116 kvm istället för dessa ynka 66 vi har nu. Tusen hela kronor dyrare Men 20 min närmare dagis. Det tar väl 2 sekunder att gå från den lägenheten. Men vad gör man när den ena inte vill iväg? Utan tycker att det är kanon här?
Jag får så förbannat ont i magen när jag med 99% säkerhet vet att vi skulle kunna få den.
Jag skulle inte behöva släpa på allt hundra trappor upp, inte behöva släpa oss ut till bilen eller gå lång väg till dagis eller affär eller stan.
Äsch jag får ruttna bort här tills den dagen jag har ett jobb och kan ta mina saker och dra.
Så trött på allt.


Nu sitter Kevin brevid mig och gosar. Min lilla spinkis. Latmask är han också och inte orkar försöka
ta sig framåt på golvet. I gåstolen är det en annan sak, olydiga bebis som drar i gardiner och allt.